Ni använder väl Montessorimaterielet även i skapande? Ovoiden ovan i geometriska kropparna, ovalen i ritramarna osv. Läs även nedan brev från förra året där en del tips om påskpyssel återfinns.
💡Tips från flödet
🎙️Podd om digitala verktyg.
Suanne Kjällander (lektor och föreståndare för förskollärarutbildningen på Stockholms Universitet) har alltid så kloka och balanserade saker att säga om digitala verktyg. Denna gång i podden Förskolesnacket.
Montessoripedagogikens grundsatser – ett sekel senare
I blogginlägget "Education for a New World: Montessori's Tenets a Century Later" reflekterar American Montessori Society över hur Maria Montessoris idéer fortsatt är högst relevanta i vår tid. Artikeln lyfter fram fyra grundläggande principer – barns medfödda drivkraft att lära, vikten av rörelse för lärande, betydelsen av en noggrant förberedd miljö samt vuxnas roll som observatörer snarare än föreläsare. Trots att dessa idéer formulerades för över hundra år sedan visar de sig gång på gång vara kraftfulla verktyg för att möta dagens pedagogiska utmaningar.
📖 Läs hela artikeln: AMSHQ.org
📚 Färska forskningsfynd från Montessori-världen
AMS har just släppt Spring 2025 Research Digest – ett nyhetsbrev fullt av aktuella studier, artiklar och resurser för dig som vill hålla dig uppdaterad inom montessoriforskning. Här hittar du tips på ny publicerad forskning om allt från barns exekutiva funktioner till pedagogens roll, samt länkar till webbinarier och forskarnätverk. En riktig guldgruva för dig som skriver uppsats, handleder studenter eller bara vill nörda ner dig lite extra!
🔎 Läs brevet här: Spring 2025 Research Digest
🌱 Odla med äldre barn – med deras intressen som guide
I blogginlägget "How to Create a Garden with Older Children by Following Their Interests" delar AMS med sig av konkreta tips på hur du kan skapa en meningsfull trädgårdsupplevelse tillsammans med äldre barn. Utgångspunkten är att följa barnets egna intressen – från design och planering till odling och skörd. Artikeln ger både inspiration och praktiska råd för att fördjupa barnets relation till naturen och samtidigt främja självständighet, ansvar och nyfikenhet.
🌼 Läs hela inlägget: AMSHQ.org
🧠 Känsliga perioder – en vetenskaplig fördjupning
Vad innebär det att barn går igenom känsliga perioder i sin utveckling – och vad säger forskningen om det? På AMI:s webbplats introduceras begreppet i korthet och länkar vidare till en vetenskaplig artikel som undersöker hur Montessoris observationer kring känsliga perioder stämmer överens med modern utvecklingspsykologi. En utmärkt ingång för dig som vill förstå den biologiska grunden till varför tajmingen i montessorimiljön är så viktig.
🔬 Läs mer och ta del av forskningsartikeln: montessori-ami.org
🚀 Framtidens färdigheter – formar vi dem i dagens klassrum?
I artikeln "Do Today’s Classrooms Prepare Children for Tomorrow’s Careers?" från mariamontessori.org diskuteras hur montessoripedagogiken rustar barn för en framtid vi ännu inte kan förutse. Med fokus på självständighet, samarbete, kritiskt tänkande och nyfikenhet visar Montessori sig ligga helt rätt i tiden – kanske mer än någonsin. Artikeln kopplar samman Montessoris filosofi med de färdigheter som efterfrågas i en snabbt föränderlig arbetsmarknad.
🧩 Läs hela artikeln: mariamontessori.org
🥚Färga ägg med naturen
Snart är det påsk, och här får ni ett tips om hur man kan färga ägg med ingredienser från naturen.
🐣Läs hela artikeln: thekitchn.com
Fokus Montessori Bokklubb – Veckans reflektioner 📖✨
Den här veckan har vi läst kapitel 11, 12 och 13 i Barnasinnet. Det är tre kapitel som på olika sätt fördjupar förståelsen för barnets utveckling – språkligt, emotionellt och kroppsligt. Tillsammans bildar de en stark helhet kring hur barnet bygger upp sin personlighet genom samspelet mellan miljö, rörelse och inre drivkraft.
📌 Naturen - barnets språklärare (Kapitel 11 – The Call of Language)
Ett barn är verkligen en fantastik varelse. Det borde varje pedagog känna intensivt. På två år har denna lilla parvel lärt sig allt.
Montessori beskriver här hur barnet inte bara absorberar språket som ett verktyg för kommunikation, utan som en grundläggande del av sitt växande psyke. Hon ser språkets uppkomst som en biologisk process, nära knuten till barnets mognad.
Det är som om språket har en egen rytm, en kallelse som barnet följer – först med ljud, sedan ord, och därefter meningar.
💡 Reflektion: Jag fascineras av hur Montessori ser språkets utveckling som både naturlig och oundviklig – men samtidigt känslig för miljön. Hon visar att om barnet inte får höra språk i rätt tid, riskerar förmågan att gå förlorad. Det väcker frågan: Hur kan vi som vuxna bli mer medvetna om den språkliga näring vi erbjuder barnen varje dag?
📌 Effekterna av hinder i utvecklingen (Kapitel 12 – Obstacles and Their Consequences)
Det bästa sättet att förbereda sig för att undervisa är att försöka lära känna sig själv. En utbildning för lärare som ska bistå livet måste innehålla mycket mer än ett inlärande av ideér. Den måste också innefatta karaktärsdaning och vara en själslig förberedelse.
Detta kapitel är ett av de mer självkritiska i boken – riktat mot vuxenvärlden. Montessori pekar ut de hinder vi omedvetet skapar, och hur dessa påverkar barnets möjlighet att utveckla självständighet, koncentration och balans.
Hon skriver om barn som ”tappar glädjen i arbetet” och börjar härma andra eller söka yttre stimuli när deras naturliga aktivitet blockeras.
💡 Reflektion: Det här kapitlet stannar kvar. Det är smärtsamt att inse att vi ibland – i all välmening – står i vägen för barnets arbete. Att erbjuda för mycket hjälp, att avbryta ett fokuserat barn, att ge intryck utan sammanhang – allt detta riskerar att störa barnets inre utveckling.
📌 Kroppsrörelsens betydelse för utvecklingen (Kapitel 13 – Movement and Total Development)
Men mental utveckling måste förbindas med rörelser och är beroende av dem. Det är nödvändigt att pedagogiken och den praktiska undervisningen genomsyras av denna idé.
I detta kapitel återkommer Montessori till ett av sina mest centrala teman: att rörelse och intellekt inte kan skiljas åt. Hon visar att barnets tänkande utvecklas i takt med hens rörelse – och att varje ny motorisk förmåga möjliggör nya former av erfarenhet.
💡 Reflektion: Det är uppfriskande att läsa ett så starkt försvar för den fria och målmedvetna rörelsen. Montessori skiljer mellan slumpmässig aktivitet (som ofta skapas av en överstimulerande miljö) och rörelse som svarar mot en inre drivkraft.
Hon visar att rörelsen inte bara är uttryck för barnets energi – den är ett verktyg för förståelse och självformande. Att få bära något, öppna en dörr, följa en linje – det är inte bara fysiska handlingar, det är också vägar till inre ordning, samspel och självrespekt.
🔎 Tankar inför nästa läsning
Nästa vecka läser vi kapitel 14–16, där Montessori fördjupar sig i barnets vilja, koncentration och den roll som friheten spelar i den inre utvecklingen.
📩 Vad tog du med dig från veckans läsning? Svara gärna på detta mejl eller dela dina tankar ichatten.