♀ Feministen Montessori

Fokus Montessori v10 - 2025

Idag blir det en text inför Internationella kvinnodagen. Men missa inte lanseringen av bokklubben! Du hittar mer information om detta längre ner.

♀ Maria Montessori och den vetenskapliga feminismen

I morgon den 8 mars firar vi Internationella kvinnodagen, en dag för att lyfta kvinnors rättigheter och den pågående kampen för jämställdhet. En av historiens mest inflytelserika kvinnor var Maria Montessori – en föregångare inte bara inom pedagogik utan också inom feminism och social förändring. Montessori utmanade sin tids könsnormer och förespråkade en feminism byggd på vetenskap, utbildning och intellektuell frihet.

Feminism genom handling

Maria Montessori föddes 1870, en tid då kvinnor hade mycket begränsade möjligheter att studera och arbeta utanför hemmet. Trots detta insisterade hon på att studera naturvetenskap och blev 1896 en av Italiens första kvinnliga läkare. Redan innan hon tog sin examen var hon engagerad i det som kallades praktisk och social feminism – en riktning som inte bara krävde kvinnors rättigheter utan också visade på deras förmåga att bidra aktivt i samhället.

Hon var en efterfrågad talare vid internationella kvinnokongresser i Berlin 1896 och London 1899, där hon lyfte frågor som lika lön, arbetsvillkor för kvinnor och vikten av utbildning för flickor. Vid en tid då feministiska rörelser ofta fokuserade på medelklassens rättigheter, betonade Montessori att arbetarkvinnornas kamp för bättre villkor var minst lika viktig. Hon såg utbildning och vetenskap som de mest kraftfulla verktygen för kvinnors frigörelse.

Vetenskaplig feminism och kvinnors intellektuella frihet

Montessori utvecklade det hon själv kallade vetenskaplig feminism – en övertygelse om att kvinnor genom att närma sig vetenskap och objektiv kunskap kunde uppnå intellektuell självständighet och bryta sig loss från patriarkala strukturer. Hon ansåg att vetenskap inte bara var ett område för akademiker, utan en demokratisk och frigörande kraft som skulle ge kvinnor makt över sina egna liv.

Hennes föreläsningar om medicin och antropologi vid Roms universitet var en del av denna strategi. Där utbildade hon unga kvinnor i vetenskapligt tänkande och grundade organisationen Pensiero e Azione (”Tanke och handling”), där kvinnor kunde arbeta med översättningar, forskning och journalistik för att göra sina röster hörda i det offentliga samtalet.

Kampen för rösträtt och politisk förändring

Montessori var även en aktiv del av den italienska rösträttsrörelsen. År 1906 publicerade hon en artikel i tidningen La Vita, där hon uppmanade kvinnor att registrera sig för att rösta – trots att italiensk lag inte uttryckligen förbjöd det. Genom hennes och andras insatser fick tio kvinnor i Ancona rösträtt, vilket blev ett prejudikat långt innan kvinnor i Italien formellt fick rösta i parlamentsval 1946.

Samma år som kvinnlig rösträtt infördes i Italien valdes mimosan som den officiella symbolen för kvinnodagen. Blomman, som är både skör och stark, symboliserar den italienska feministiska rörelsens vision: motståndskraft och gemenskap. Montessori själv hade redan långt tidigare arbetat för att förändra samhället genom att lyfta fram kvinnor som självständiga och kompetenta aktörer.

Social moderskap och pedagogik som emancipation

Montessoris idéer om kvinnors frigörelse stannade inte vid politik och vetenskap. Hon såg en direkt koppling mellan kvinnors och barns rättigheter och introducerade begreppet ”social moderskap”. För henne var moderskap mer än en biologisk funktion – det var en samhällelig uppgift där kvinnor hade en aktiv roll i att forma framtidens generationer genom utbildning.

Hon argumenterade för att en kvinnas beslut om moderskap borde vara medvetet och grundat i kunskap om hälsa och arv. Hon såg detta som en del av en större emancipation – att kvinnor skulle ha både ekonomisk och intellektuell självständighet för att själva kunna avgöra sin framtid.

När hon öppnade den första Casa dei Bambini 1907 i Roms fattigkvarter San Lorenzo, var det inte bara ett pedagogiskt experiment – det var också ett socialt och feministiskt projekt. Skolan gav barnen en plats där de fick frihet att utvecklas utan repressiva metoder, men den var också en samhällsinsats som gav mödrarna möjlighet att arbeta. Montessori såg utbildning som en lösning på sociala orättvisor och ett verktyg för att ge både kvinnor och barn en bättre framtid.

Från kvinnor till barn – en förändring i fokus

I takt med att Montessoris pedagogik växte i betydelse skiftade hennes huvudfokus från kvinnors emancipation till barns rättigheter. I sina senare skrifter argumenterade hon för att den viktigaste kampen inte var politisk, utan pedagogisk: genom att förändra hur vi ser på barnet kan vi förändra hela samhället.

Hennes pedagogik byggde på principer om respekt, självständighet och frihet – värderingar som också låg till grund för hennes feministiska kamp. På så sätt lever hennes idéer om jämställdhet vidare i montessoriskolor över hela världen, där barn får utvecklas utifrån sina egna intressen och förmågor, utan att begränsas av könsnormer eller förväntningar.

Montessoris feminism idag

Maria Montessoris liv och arbete visar att utbildning, vetenskap och feminism är nära sammanlänkade. Hon utmanade sin tids normer, kämpade för kvinnors rättigheter och skapade en pedagogik som fortfarande inspirerar människor världen över.

På Internationella kvinnodagen kan vi hedra hennes arv genom att fortsätta arbeta för en utbildning som stärker både barn och vuxna – en utbildning som bygger på frihet, självständighet och respekt.

📚Fokus Montessori bokklubb – Vi läser tillsammans!✨

Jag har länge funderat på att göra Fokus Montessori mer interaktivt och skapa ett forum för reflektion och diskussion kring Montessoripedagogiken. Därför lanserar jag nu Fokus Montessori bokklubb – en plats där vi tillsammans läser, reflekterar och utforskar Montessoris texter.

Varje vecka läser vi en del av en bok och jag delar mina tankar i nyhetsbrevet. Jag hoppas att du också vill vara med! Du kan läsa i din egen takt, men jag vill gärna höra dina reflektioner – svara på mejlet eller dela dina tankar i vår egen chat.

Första boken: Barnasinnet

Vi börjar med en av Maria Montessoris mest centrala och sammanfattande böcker: Barnasinnet (The Absorbent Mind).

Bakgrund och historia

Barnasinnet bygger på föreläsningar som Maria Montessori höll i Indien mellan 1946 och 1948, under och efter andra världskriget. Vid den här tiden hade hon redan spridit sin pedagogik över världen, men denna bok ger en sammanfattning av hennes livsverk och en djupare reflektion kring barns utveckling och lärande.

Här utvecklar hon begreppet "det absorberande sinnet", som beskriver hur barn under sina första sex år tar in sin omgivning på ett sätt som är unikt för denna ålder. Hon liknar detta vid en andlig embryologi, där barnets psykologiska utveckling följer en lika strukturerad och avgörande process som den fysiska tillväxten under graviditeten.

Boken har även en stark social och moralisk dimension. Montessori menade att rätt pedagogik inte bara gynnar individen, utan kan skapa förutsättningar för en fredligare värld. Hon såg barnets utveckling som en avgörande del av mänsklighetens framtid.

Många av hennes insikter känns nästan profetiska idag. Hon varnade för att barn riskerar att förlora möjligheten till sensorisk och motorisk utforskning, och betonade hur avgörande dessa erfarenheter är för kognitiv utveckling – något som känns ännu mer aktuellt i en tid av digital teknik och skärmar.

Barnasinnet är en bok som ger en djupare förståelse för Montessoris pedagogik och är en perfekt utgångspunkt för vår bokklubb!

Hur går det till?

📖 Varje vecka läser vi ungefär 20–25 sidor.
📝 Jag delar en kort sammanfattning och mina reflektioner.
💡 Du kan svara och dela dina tankar – vad väckte texten hos dig?

Veckans läsning

Vi börjar med kapitel 1-3 (glöm inte förordet). Nästa vecka delar jag mina tankar – och jag ser fram emot att höra dina!

Häng med i läsningen och låt oss tillsammans fördjupa oss i Montessoris tankar om hur barn lär sig och utvecklas.

Boken finns som e-book på Storytel (du måste ställa in i appen att du vill läsa engelska titlar), på adlibris (pocket eng) och även som e-book på adlibris. Vad gäller den svenska versionen kan du hitta 2 olika varianter på Propé. Se här och här. Även på Bokbörsen finns ett antal. Biblioteket kan säkert också ha.