☮️It takes all of us
Fokus Montessori v.15-2025
I går var jag på ett otroligt roligt och intressant event - nämligen MMUNs konferens i Rom. MMUN står för Montessori Model UN. Alltså en Montessorivariant av FN-rollspelen. Det finns en intervju med Judith Cunningham som grundade MMUN i ett avsnitt av Montessoripodden.
Det var så otroligt roligt att se 300 barn från hela världen, de yngsta endast 9 år, uppklädda och mycket förberedda. Jag var så imponerad! På bilden ovan står jag tillsammans med några härliga elever från Anthea Montessori i Hyderabad, Indien. Jag intervjuade både dem och en annan elevgrupp från USA, det kommer framöver i Montessoripodden.
Nästa vecka är det påsklov, så även för Fokus Montessori.
💡Tips från flödet
🌎På måndag (14 april) kväll har Montessori Europe ett webinar på temat Talking About Climate Change – A New Cosmic Tale. Läs mer och anmäl dig här.
💻Forskaren har Elza Dunkels (docent i pedagogiskt arbete) har precis släppt en lättläst och bra guide som går att ladda ner gratis via länken nedan.
Hon har också en gratis kort föreläsning om detta på tisdag kl 12. Läs mer och anmäl dig här.
🎙️Jag hittade en intressant Montessoripodd, från AMS (American Montessori Society), med det träffande namnet Educating the Human Potential. Lär mer och lyssna här.
🧑⚖️Nu finns det en sida som går igenom det som är nytt i förskolans läroplan (Lpfö18) från och med i sommar. Läs mer här.
📚Läslistorna från Skolverket finns nu tillgängliga att ladda ner, samt material för att arbeta med dessa. Läs mer här.
Fokus Montessori Bokklubb – Veckans reflektioner 📖✨
I kapitel 14–16 går Montessori ännu ett steg djupare in i barnets utveckling – och visar hur intelligens, rörelse och vilja samverkar i en allt mer medveten skapande process. Vi möter barnet som inte längre bara absorberar sin omgivning, utan som börjar forma den – med sina händer, sin kropp och sin växande förmåga att välja och utföra.
📌 Intelligensens betydelse för utvecklingen (Kapitel 14 – Intelligence and the Hand)
Ingen psykolog har ännu tillräckligt uppmärksammat det faktum att barn har ett behov av långa promenader. Vanligen bär vi dem eller lägger dem i vagn. Enligt oss vuxna kan barn inte gå, så vi transporterar dem. De kan inte arbeta, så vi gör det åt dem. Just då barnen gör sitt inträde i livet ger vi dem mindrevärdeskomplex.
Montessori inleder med att skilja mellan två typer av rörelse: den biologiskt givna (gång och balans) och den psykiskt drivna (handens arbete). Medan vi alla kommer att gå på våra ben – på ungefär samma sätt – är handens användning ett uttryck för intelligens, personlighet och kultur.
Hon beskriver hur hela mänsklighetens historia kan läsas genom våra händer: i tempel, redskap, textilier och konst. Handen är det verktyg som förverkligar tanken – och därför också ett uttryck för karaktärsutveckling.
💡 Reflektion: Jag bär med mig bilden av barnet som formar sin intelligens genom handen – inte bara som ett sätt att uttrycka vad hen redan vet, utan som ett sätt att bli till. Det Montessori skriver påminner oss om att intellektuell utveckling aldrig kan frikopplas från konkret handling.
Hon visar också att om barnet hindras från att arbeta med händerna, så påverkas inte bara hens motorik utan också självförtroende, initiativförmåga och livsglädje.
📌 Utveckling och imitation (Kapitel 15 – Development and Imitation)
Något som också lockar barn att anstränga sig är trapport. När vi går i trappor är det för att komma någonstans, men barn går utan något speciellt syfte. När de nått toppen är de inte nöjda, utan går ner igen för att återigen kunna klättra upp, och så vidare. De rutschbanor som ofta finns på lekplatser är mycket användbara för detta ändamål. Men för barnet är inte det viktigaste att åka ned, utan att klätta upp; glädjen i att göra en ansträngning.
Montessori skriver här om imitationens roll – men gör upp med en förenklad syn där barnet bara skulle kopiera det hen ser. För att kunna imitera, menar hon, måste barnet först ha förberett sig. Imitationen är inte målet – utan ett medel till självutveckling.
Hon beskriver de små barnens ibland märkliga aktiviteter – att bära tunga föremål, gå i trappor, flytta saker fram och tillbaka – som inre drivna cykler av handling. Dessa aktiviteter saknar yttre syfte men har ett starkt inre mål: att förbereda kroppen och viljan för framtida uppgifter.
💡 Reflektion: Det är en stark påminnelse om att vi inte alltid förstår barnets handlingar – men att det inte betyder att de saknar mening. Montessori betonar vikten av att inte avbryta barnets arbete, även när det ser meningslöst ut.
Jag tänker särskilt på hennes uppmaning att inte hjälpa. Att "hjälpa" för tidigt – till exempel genom att bära något åt barnet – kan bli ett hinder för hens egen utveckling.
📌 Från omedveten skapare till medveten arbetare (Kapitel 16 – From Unconscious Creator to Conscious Worker)
Det står utom allt tvivel att barnet behöver dessa aktiviteter för sin egen skull. I våra skolor (montessoriskolor) ger vi barnen allt de behöver för att de ska kunna imitera de handlingar som de sett utföras hemma eller på annat håll. Vi har redskap som är speciellt framställda för barnen, i rätt storlek för att passa dem och deras styrka.
I detta kapitel beskriver Montessori hur barnet omkring tre års ålder går in i en ny fas: från att ha byggt upp sin person genom omedveten absorption, börjar hen nu medvetet utforska och forma sin omvärld.
Det är en kraftfull övergång. Nu vill barnet göra, inte bara vara. Hen vill upprepa, förfina, ordna, förstå – och allt detta sker genom konkret arbete med händerna i verkliga sammanhang.
💡 Reflektion: Montessori är starkt kritisk mot den "leksakskultur" hon såg omkring sig – där barnet fick imitationer av verkligheten istället för riktiga föremål. Hon menar att detta leder till frustration, bristande koncentration och i längden till en förvrängd utveckling.
Det hon föreslår är radikalt än idag: barn behöver verkliga saker, i rätt storlek, i en miljö de får kontrollera själva. Det är där självständigheten föds.
Jag fastnade särskilt för hur hon beskriver barnet som inte bara söker glädje – utan frihet att utföra meningsfulla handlingar.
🔎 Tankar inför nästa läsning
Nästa vecka läser vi kapitel 17–19, där vi bland annat kommer in på koncentrationens roll och det Montessori kallar normalisering – en nyckelterm i montessoripedagogiken.
📩 Vad tog du med dig från veckans läsning? Svara gärna på detta mejl eller dela dina tankar i chatten.
