🗝️Nycklar till världen: Klassificeringskort, självständighet och nya tankar från bokklubben
Fokus Montessori v17-2025
Hoppas ni alla hade en skön påsk!
Nu finns det också ett poddavsnitt ute om Montessori Model UN, se nedan.
Och för er som läser SvD såg ni kanske att i dagens tidning fanns ett vykort från mig och denna tillställning: https://www.svd.se/a/yEjVRx/nioaringar-som-begriper-ansvarstagande
Independence is not a static condition; it is a continuous conquest, and in order to reach not only freedom, but also strength, and the perfecting on one’s powers, it is necessary to follow this path of unremitting toil.
Maria Montessori i Barnasinnet (The absorbent mind)
🖼️Klassificeringskort – nycklar till världen
I montessorimiljön finns material som kanske inte gör så mycket väsen av sig, men som bär på en otrolig kraft. Klassificeringskorten – bilder, etiketter och texter organiserade efter teman – är ett sådant material. Genom dem bygger barnet upp sitt språk, sin förståelse för världen och – inte minst – sin självständighet.
En naturlig väg in i språket
Vi börjar ofta med bilder från barnets omedelbara miljö – kök, badrum, vardagsrum – och fortsätter sedan med den sociala miljön: staden, byn, stationen, affären. Så småningom utvidgas horisonten till kulturområdena: botanik, zoologi, geografi, konst, musik, geometri.
I det första steget får barnet namnge bilderna. De kort hen inte känner igen läggs åt sidan och blir utgångspunkt för trestegsinlärning. Det här är språkutveckling i dialog och samspel – med bilderna, med pedagogen och ofta också med andra barn. Barnet övar både begrepp och struktur, och får samtidigt träna på att lyssna, minnas och formulera sig.
När barnet börjar läsa
Nästa steg är de klassiska tredelade korten: bildkort, etiketter och kontrollkort. Här får barnet öva avkodning, läsa hela ord och matcha bild med text. Det är också en första introduktion till självrättelse – barnet kan kontrollera sitt eget arbete och arbeta vidare i sin egen takt.
Sedan följer definitionsstadierna, där barnet möter korta texter som definierar ett begrepp – först med allt i en mening, sedan med separerat begrepp, och till sist i logiskt uppdelade satser. Språket fördjupas, och barnets förståelse för struktur och innehåll växer.
Land och vatten – språk och geografi i ett
Ett område där korten blir en bro mellan språk och kultur är land- och vattenformerna. Här arbetar barnet stegvis:
först med modeller och bilder
sedan med att skriva eller läsa namnen
därefter med att läsa definitioner i olika svårighetsgrad
Till detta hör också en kontrollbok där barnet själv kan jämföra bild och definition. Målet är inte bara att lära sig vad en udde eller en vik är – utan att medvetet se detaljer i landskapet, att börja urskilja, förstå och benämna.
Språket och konsten
Klassificeringskort kan också vara en länk mellan språk och estetik. Vad sägs om en kortlåda med barn i konsten? Samla bilder på barn i målningar från olika tider och kulturer – låt barnen benämna, samtala, jämföra. Hur såg barn ut förr? Vad gör de i bilden? Vad känner vi när vi ser dem?
Det här blir en övning i både ordförråd, kulturhistoria och känslomässig förståelse – där språket får leva i mötet med konsten. Andra teman kan vara: färger, konstnärer, konstformer eller tekniker. Låt gärna barnen skapa egna bilder till nya kort!
Praktiska tips
Ha inte för många kortlådor framme samtidigt – 4 till 6 räcker. Rotera efter barnens intresse.
Låt äldre barn introducera materialet för yngre – det gynnar både språk och ansvar.
Barn älskar att göra egna kort! Bjud in till det – kanske efter en utflykt eller temavecka?
🌱 Genom bilder, ord och meningar hjälper klassificeringskorten barnet att förstå världen. Det är inte bara ett språkverktyg – det är en förberedelse för kunskap, kultur och kommunikation. Eller som Maria Montessori uttryckte det:
"Independence is not static. It is a continuous conquest."
Det finns en sida där man kan ladda ner fina bilder till detta: https://mail.montessoridigital.org/classified-cards-all. Men jag kan också tipsa om Canva, där det är enkelt att göra bra egna mallar och det finns gott om perfekta bilder att använda.
📖Fokus Montessori Bokklubb – Veckans reflektioner ✨
Den här veckan har vi läst kapitel 17–19 i Barnasinnet. Texterna lyfter barnets kreativa och kulturella kraft, förklarar hur karaktären utvecklas – och beskriver det Montessori kallade barnets största sociala bidrag: normalisering.
📌 Kultur och fantasi (Kapitel 17 – Further Elaboration Through Culture and Imagination)
Förmågan att föreställa sig eller frammana saker och ting som inte är fysiskt närvarande kommer sig av en speciell mental förmåga av högre ordning. Om människans medvetande vore begränsat till det hon faktiskt ser, skulle hennes framtidsutsikter vara mycket skrala.
Montessori beskriver hur barnets absorbenta sinne sträcker sig mot kultur och abstraktion, inte bara till det som kan ses och röras vid. Barnet i tre–sexårsåldern befinner sig i en fas där hen inte bara samlar sinnesintryck, utan också bearbetar, förfinar och föreställer sig världen.
Hon lyfter barnets stora språkliga hunger och lust att förstå – och visar att barn gärna tar till sig både vetenskapliga namn, geografiska begrepp och botaniska fakta – så länge det ges med tydlig förankring i verkligheten.
💡 Reflektion: Montessori lyfter barnets stora lust att förstå världen och sätta namn på det hen ser – inte att fly från verkligheten, utan att få grepp om den.
Det får mig att fundera på en distinktion som vi kanske borde börja använda oftare även på svenska: skillnaden mellan fantasi och föreställningsförmåga.
Det Montessori beskriver är inte fantasi i bemärkelsen magi eller sagovärldar – utan föreställningsförmåga som bygger på verklig kunskap. När barnet får hålla i en jordglob, se en karta eller lära sig namn på verkliga växter och djur, så utvecklar hen sin förmåga att tänka bortom det omedelbart synliga – utan att tappa kontakten med verkligheten.
I en tid där barn ofta översvämmas av fantasivärldar, blir det kanske ännu viktigare att vi vuxna erbjuder dem material som låter deras imagination – inte fantasy – växa och förankras.
📌 Karaktärsutveckling (Kapitel 18 – Character and Its Defects in Young Children)
Barn måste få arbeta med intressanta saker. De bör inte hjälpas i onödan och inte heller störas när de håller på med något konstruktivt.
Här kritiserar Montessori gamla föreställningar om att karaktär formas genom yttre fostran, belöning eller straff.
I stället visar hon att karaktären konstrueras inifrån, genom barnets egna erfarenheter, arbete och kontakt med sin miljö. Hon skiljer också mellan "starka" barn (som protesterar högljutt) och "svaga" barn (som blir apatiska eller klängiga) – båda uttryck för en brist på möjlighet till självformande arbete.
💡 Reflektion: Det är slående hur Montessori beskriver de flesta karaktärsbrister som sekundära, inte medfödda. De uppstår när barnets behov av aktivitet, frihet och erfarenhet hämmas. Det är inte predikan, inte moraliserande, utan rätt villkor för aktivitet som bygger karaktär.
📌 Normalisering – Barnets sociala bidrag (Kapitel 19 – A Social Contribution of the Child: Normalization)
Våra begrepp sammanfallar också med Kahlil Gibrans ord: “Arbete är kärlek som gjorts synlig”.
Montessori beskriver här normalisering som barnets naturliga tillstånd – ett lugnt, fokuserat, harmoniskt sätt att vara, som träder fram när barnet får rätt möjligheter till arbete och koncentration.
Det är genom detta arbete som yttre beteendeproblem försvinner, och barnet finner sin inre stabilitet och glädje.
💡 Reflektion: Jag fastnade för Montessoris insikt att normalisering inte sker genom vuxnas styrning, utan genom att barnet får följa sina egna inre lagar i en förberedd miljö.
Det är en vacker och hoppfull tanke – att varje barn bär på en inre riktning mot harmoni, och att vår uppgift som vuxna är att stödja den, inte störa den.
🔎 Tankar inför nästa läsning
Nästa vecka fortsätter vi med kapitel 20–22, där Montessori utvecklar sina tankar om barnets arbete, viljans utveckling och hur skolan kan stötta denna resa.
📩 Vad tog du med dig från veckans läsning? Svara gärna på detta mejl eller dela dina tankar i chatten.
